torsdag 7 november 2013

Jag är inte död!

Ni trodde jag övergivit skeppet va? Nej, verkligen inte! Jag är hemma i Uppsala, efter en hel del flängande. Uppsala-Linköping-Uppsala-Linköping-Uppsala. Det har varit min resrutt de senaste dagarna. Vad är det som är så intressant i Linköping då? Mycket skulle jag säga. Har haft superduperkul, men ack vad man saknar Rutis.

Som tur har jag nu varit hemma i fyra dagar och fått min beskärda del av Rut. Vi har skapat en ny tradition, jag och Rut. Vi skedar numera när vi sover. Under täcket. Japp, min katt är bäst. Hon har nästan slutat bita oss i tårna också! Stolt mamma.

Just nu sitter jag och Alice vid frukostbordet och köper nästa tågbiljett. Ikväll glider vi iväg till Sundsvall för att på lördag springa Höknatten. Vi satsar på vinst. Det absolut viktigaste är att vi slår coach Marjon. Vi ska krossa myten om mamma-effekten.

Hej hopp, nu ska jag fortsätta skriva om fladdermöss! /S

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar